76-åriga Åsa från Sverige blev friskförklarad efter sin cancer men "ett rent helvete" väntade efteråt, med flera års invalidiserande tarmproblem. Nu har Åsa äntligen fått friheten tillbaka, efter att hon av en tillfällighet upptäckt terapin transanal irrigering.
Det hela började med en blödning vid ett toalettbesök. Sedan ett läkarbesök med beskedet om att det bara var hemorrojder. Men Åsa stod på sig om att något var fel, så hon fick till slut en koloskopi som visade att hon hade fått tjocktarmscancer.
Sjukdomen behandlades, och Åsa fick operera bort en del av tarmen. Efteråt fick hon en stomi, tills läkarna bedömde att den inte längre var nödvändig. Om 8 till 12 veckor skulle allting vara som vanligt, var läkarnas besked på sjukhuset.
Men det blev aldrig som förut...
Det blev ett rent helvete för mig och så var det i nästan 2,5 år, berättar Åsa och fortsätter:
Jag vågade knappt gå hemifrån, jag kunde inte gå på teater, inte träffa mina väninnor - min frihet var otroligt begränsad.
Ett rent helvete
Åsa upplevde den ständiga rädslan för tarmläckage, och att inte hinna till toaletten i tid. Hon hade helt tappat kontrollen över sin tarm och sina toalettbesök, och dessa bekymmer tog hon med sig till sin samtalsgrupp för tidigare cancerpatienter.
Där träffade Åsa en kanadensisk man, som förvånat frågade henne varför hon inte använde transanal irrigering (TAI) för att lösa sina problem.
- TAI? Jag hade aldrig hört talas om TAI. Ingen hade berättat för mig att det fanns, varken före eller efter min cancerbehandling.
Åsa var desperat att hitta en lösning på sina tarmproblem, och därför tog hon direkt kontakt med sin rehabiliteringsklinik och bad att få ett irrigeringssystem. Hon fick en provförpackning med ett system med sig hem, men det fungerade inte alls för henne.
Hon tog kontakt med sin stomisköterska:
- Jag kan inte leva såhär längre. Jag orkar inte. Jag har tappat 15 kilo, och jag behöver snart gå upp i vikt igen för att orka något alls. Jag sover dåligt och gråter ofta också berättade Åsa till sin sjuksköterska.
- Då bad hon mig komma tillbaka igen, och så introducerade hon mig till Navina Classic.
En del av morgonrutinen
Först tyckte Åsa att det nya irrigeringssystemet kändes övermäktigt, och tvivlade på om det överhuvudtaget skulle kunna fungera för henne. Men efter bara ett par veckor kom tekniken och rutinen mer eller mindre på plats.
-Nu är det ungefär som att borsta tänderna - och jag gör det varje dag för säkerhets skull. Jag kallar det för min morgonrutin, det tar en halvtimme varje morgon men sedan har jag resten av dagen fri till att göra vad jag vill, berättar den 76-åriga pensionären.
Transanal Irrigering med Navina Classic har gett Åsa ny livsglädje, och hon har fått tillbaka den frihet som annars hade varit så långt borta. Bland annat har hon och hennes man återigen kunnat tillbringa sommaren på Gotland, något som de fick avstå ifrån under flera år på grund av Åsas tarmproblem.
-Navina Classic har gjort så att jag fått tillbaka livsglädjen. Det har gett mig ett nytt perspektiv på livet, och jag kan vara så mycket mer spontant nu. Jag har fått ett mycket bättre liv. Det är Guds gåva till mig, verkligen!
-Nu kan jag träffa mina väninnor igen, och jag känner mig mycket mer fri. Jag har varit på teater och bio. Jag har ätit lunch på stan med min man. Så jag är så glad! Det är fantastiskt!
Till sist berättar Åsa att hon är besviken och irriterad på att vården inte introducerade henne till terapin tidigare – också för att det säkert finns många med samma problem som hon hade, som inte får veta att det finns hjälp att få.
-Jag hoppas att fler inom vården får kunskap om detta. Det är faktiskt väldigt allvarlig att ingen berättade detta för mig om alternativ. Jag hoppas att min historia kan bidra till att fler får upp ögonen för att man kan få tillbaka sin frihet och en fungerande vardag på ett ganska enkelt sätt.