Vissa barn behöver hjälp att kissa Barns blåshälsa

Urinvägsproblem hos barn

Som förälder vänjer du dig vid en och annan olycka eller tillfällen av sängvätning från ditt barn. Det är ju bara en del av uppväxten. Vissa barn kan dock fortsätta att ha problem med urinblåsan, ha problem med urinläckage (inkontinens) eller ha svårt att tömma urinblåsan (retention).

Beroende på orsaken till dessa blåsproblem kan det vara nödvändigt att lära sig att kateterisera för att tömma urinblåsan helt. Den här sidan hjälper till att förklara för ditt barn hur kroppen fungerar och varför kateterisering kan vara nödvändigt.

Allt om kiss

Hur kroppen fungerar - från att dricka till att kissa

• När du dricker något transporteras det ner i magen .
• Därifrån transporteras det vidare till dina tarmar och in i ditt blod.
• När ditt blod filtreras av dina njurar förvandlas vattnet som inte längre behövs till kiss och skickas till urinblåsan. Blåsan ser ut som en liten ballong. Den är liten när den är tom men den växer i storlek när den fylls med kiss.
• När blåsan är full är det dags att kissa.
• Från urinblåsan finns ett rör som kallas urinröret som kisset kommer ut ur när du går på toaletten.

Varför vi behöver kissa

Tänk på urinblåsan som ett handfat. När pluggen är i kan du fylla den med vatten från kranen. Om du fortsätter att hälla vatten i handfatet utan att ta ut pluggen kommer det att rinna över och vattnet kommer ut på golvet.

Om du fortsätter att fylla urinblåsan med urin blir den full och svämmar över, precis som handfatet, vilket innebär att kisset antingen går tillbaka upp i njurarna, vilket kan göra dig sjuk, eller så kan det tvinga sig ner, vilket gör att du kissar på dig.

Du måste kissa många gånger om dagen för att förhindra att urinblåsan svämmar över.

Hur mycket ska du kissa?

De flesta barn kissar ungefär 5 till 7 gånger om dagen - det är nog så mycket du också brukar kissa. Din doktor eller sjuksköterska kommer att kunna berätta hur många gånger om dagen du ska kissa med hjälp av din kateter. 

Olika problem

Många saker påverkar kroppens förmåga att hålla kvar kiss i urinblåsan eller att tömma urinblåsan. Vanligtvis om något inte fungerar som de ska beror det på att du har varit sjuk eller att du kan ha blivit skadad. 

Det kan hända vem som helst, barn eller vuxna.

• Inkontinens är ett ord som betyder att du kissar på dig och inte kan hjälpa det.
• Retention innebär att du inte kan kissa även när du behöver.
• Du kan ha ett av dessa problem eller båda. För att kunna kissa behöver urinblåsan och hjärnan prata med varandra. Annars vet hjärnan inte att du behöver kissa och säger åt urinblåsan att pressa ut den. Katetrar hjälper dig att få ut ditt kiss när urinblåsan och hjärnan inte kan prata med varandra.

Ibland kan du få en urinvägsinfektion, vilket kan få dig att må dåligt, men din läkare kan hjälpa till. Med LoFric-katetrar bör detta inte hända så ofta.

Olika sätt att kissa

Det finns olika sätt att ta sig till skolan – en del barn cyklar och en del går till skolan.

På samma sätt finns det olika sätt att kissa. Vissa går direkt till en toalett, andra kissar med hjälp av en kateter. Det är inget konstigt med det, det är bara det enklaste sättet för vissa människor att göra det.

Vad är en kateter?

En kateter är en tunn slang som du kan föra in i urinblåsan när du behöver kissa - och det kommer att tömma ut kisset åt dig. De gånger du behöver använda din kateter blir som att du går på toaletten som vanligt varje dag. Du kan göra det före och efter att du går till skolan eller när du leker eller äter lunch. Ibland kan du behöva påminnas av din lärare, föräldrar eller assistenter, men oftast kan du nog komma ihåg det själv.

När ska man använda en kateter

Barn kommer att behöva använda en kateter för att kissa om de inte kan kissa själva. Det kan finnas många orsaker till detta, som en skada, att du har varit sjuk eller att något annat i din kropp gör att du inte kan kissa på vanligt sätt. En kateter är en tunn slang som du kan föra in i urinblåsan och det kommer att tömma ut kisset åt dig.

När du träffar din sjuksköterska eller doktor kommer de att prata med dig om att använda en kateter och de kommer att visa dig hur du använder den för att kissa. De kommer också att prata med dig om hur många gånger om dagen du behöver kissa med din kateter, eftersom det är olika för alla. De kommer att göra en speciell plan bara för dig. Du kan hjälpa dem genom att berätta vilka tider som fungerar bäst för dig, som vilka tider du har i skolan pch hur dags du kommer hem.

Hur man använder en kateter för barn

Din doktor och sjuksköterska är experter på hur man kissar med en kateter och de hjälper dig att också att bli expert! Var inte blyg för att fråga dem allt du vill veta om att kissa - ingen fråga är för konstig eller dum och de kommer säkert att veta svaret.

Komma igång - Tips och råd för föräldrar eller vårdgivare

Följande tips och råd, framtagna med hjälp av Gunilla Tibbelin från Barn- och ungdomsmottagningen i Lund, hjälper er att komma igång.

Anpassa dig till ditt barn

Barn som har fått skador på ryggmärgen kan ha nedsatt motorisk funktion och känslighet. Om så är fallet måste du anpassa miljön och kateteriseringsutrustningen till ditt barn. Sitt stadigt och säkert. Ditt barns händer ska vara fria så att de kan hjälpa till. Ge tillräckligt med tid för att slutföra proceduren, så att tidspressen inte tvingar ditt barn att ge upp.

Rutinen ska vara tydlig för barnet, liksom hans/hennes egna uppgifter. Kom ihåg att mamma och pappa också ska kunna arbeta i en bekväm position! Övning ger färdighet, och det blir lättare.

Ha tålamod

Som förälder eller vårdgivare behöver du ett visst tålamod för att använda en kateter med ett barn (särskilt när barnet är 2-4 år med en egen stark vilja). Att lära ett barn att tömma blåsan med hjälp av en kateter tar tid. Uppmuntra ditt barn att delta i tömningen av urinblåsan så tidigt som möjligt. Var lugn och metodisk och gör det på ditt barns villkor. Med lite träning och tålamod blir det snart en naturlig del av din vardag.

Låt ditt barn delta

Det är lättare att tömma urinblåsan om ditt barn sitter upprätt än om han/hon ligger ner. Om ditt barn ännu inte har lärt sig att sitta upprätt, använd en kudde, sits eller ett liknande hjälpmedel för att stödja ryggen. Så snart ditt barn kan sitta upprätt på egen hand kan han/hon följa tömningsproceduren och kanske till och med delta mer aktivt.

På samma sätt som du skulle lära ditt barn att hålla i en tandborste och se hur det känns, kan du låta ditt barn hålla i en kateter medan du tömmer urinblåsan. Detta kan vara ett sätt att försöka bygga en förståelse för hur kateterisering blir en del av den dagliga toalettrutinen.

När ditt barn är 1-2 år är det dags att börja sitta på pottan eller toaletten. Dra nytta av barnens naturliga nyfikenhet. Låt dem hämta katetern, öppna kateterpåsen eller kanske till och med dra ut katetern när de är klara.

När ditt barn är i förskoleåldern kan du börja lära honom/henne självkateterisering mer aktivt. Använd en docka för att visa hur en kateter används. Sätt dig ner och rita bilder tillsammans och förklara hur urin lämnar urinblåsan. Att ha en docka med ett "kiss-hål", där ditt barn kan öva på att sätta in en kateter ökar ditt barns skicklighet i att hantera en hal kateter. När det är dags att tömma urinblåsan, låt ditt barn försöka hitta urinröret och föra in katetern själv.

Även när ditt barn har lärt sig att föra in en kateter är det viktigt att du hjälper till att se till att urinblåsan har tömts ordentligt och korrekt. Kateterisering blir naturligt för ditt barn om han/hon får delta från så tidig ålder som möjligt. Detta bidrar till deras självkänsla och till större självständighet senare i livet. När ditt barn börjar skolan hjälper det om han/hon kan tömma blåsan med en kateter på egen hand.