Urininkontinens Urininkontinens

Vad är urininkontinens?

Urininkontinens är vanligt förekommande. Det ökar med stigande ålder, bakomliggande orsaker kan vara neurologiska sjukdomar, åldrande, graviditeter, svag bäckenbottenmuskulatur, övervikt och rökning mm.

Många undviker att söka hjälp eftersom de tycker att det är genant - vilket innebär att tillståndet ibland lämnas obehandlat. Det är mycket olyckligt eftersom den bakomliggande orsaken ofta är behandlingsbar, och behandling kan förbättra livskvaliteten.

Symtom vid urininkontinens

Symtomen och svårighetsgraden av urininkontinens sträcker sig från att ibland läcka urin när du hostar eller nyser till en så plötslig och stark känsla av att behöva tömma blåsan att du inte hinner till toaletten i tid. Det finns olika typer av inkontinens och symtomen kan skilja sig åt. 

Typer av urininkontinens

De vanligaste är ansträngnings-, trängnings- och överrinningsinkontinens:

Ansträngningsinkontinens

Detta innebär att du läcker urin när det uppstår ett ökat buktryck vid ansträngning såsom att du hostar, nyser, skrattar, tränar eller lyfter något tungt. Ansträngningsinkontinens uppstår när urinrörets slutmuskel och/eller urinblåsan påverkas tex pga bäckenbotten blivit försvagad. Hos kvinnor kan detta bero på fysiska förändringar till följd av graviditet, förlossning eller  klimakteriet. Hos män kan avlägsnande av prostatan leda till denna typ av inkontinens. Behandlingen beror på svårighetsgraden av dina symtom och sträcker sig från livsstilsråd och sjukgymnastik till läkemedel eller kirurgi.

Trängningsinkontinens

Trängningsinkontinens innebär ett starkt behov av att tömma urinblåsan. Blåsan drar ihop sig ofrivilligt, och orsakar urinläckage. Du kan få en plötslig kissnödighet och på bara några sekunder till en minut för att hinna till en toalett. Vid trängningsinkontinens kan du behöva kissa ofta, även under natten. Trängningsinkontinens kan orsakas av urinvägsinfektioner, urinblåseirriterande ämnen (läkemedel, livsmedel etc.), urinretention, tarmproblem, neurologisk sjukdom eller skada som påverkar nervsystemet som t ex Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom, stroke eller multipel skleros. Om det inte finns någon känd orsak kallas trängningsinkontinens också överaktiv blåsa. Behandlingen beror på svårighetsgraden av dina symtom och sträcker sig från livsstilsråd och sjukgymnastik till läkemedel, kateterisering och kirurgi, ofta är en kombination av flera behandlingar effektivt.

Överrinningsinkontinens

Om du ofta eller ständigt droppar urin kan du ha överrinningsinkontinens, som det kallas när urinblåsan inte kan tömmas på rätt sätt. Ibland kan det kännas som om du aldrig tömmer blåsan helt och när du försöker tömma blåsan kommer det bara en liten mängd urin. Denna typ av inkontinens kan förekomma hos personer vars urinblåsa inte kan dra i hop sig för att tömma urinen vilket kan bero på neurologisk skada, nervskada påverkad av diabetes sjukdom eller hos män med prostataförstoring som hindrar urinen att tömmas. Behandlingen beror på svårighetsgraden av dina symtom, allt från kateterisering till läkemedel eller kirurgi, ofta är en kombination av olika behandlingar effektivt.

Blandinkontinens

Om du upplever symtom på mer än en typ av urininkontinens, som ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens, kan du ha något som kallas blandinkontinens.

Andra, mindre vanliga typer av inkontinens kan vara:

• Funktionell inkontinens: Äldre vuxna eller funktionshindrade kan uppleva inkontinens helt enkelt för att en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning hindrar dem från att ta sig till toaletten i tid. Till exempel kanske en person med svår artrit inte kan knäppa upp sina byxor tillräckligt snabbt.
• Total inkontinens: Denna term används ibland för att beskriva kontinuerlig läckage av urin, dag och natt, eller periodiskt okontrollerbart läckage av stora volymer urin. I sådana fall har urinblåsan ingen lagringskapacitet. Vissa människor har denna typ av inkontinens eftersom de föddes med en anatomisk defekt. Det kan orsakas av skador på ryggmärgen eller urinvägarna, eller av en onormal öppning (fistel) mellan blåsan och en intilliggande struktur, såsom slidan. Behandlingen beror på svårighetsgraden av dina symtom och sträcker sig från kateterisering, livstilsrådgivning och sjukgymnastik till läkemedel och kirurgi, ofta i kombination.

Orsaker till urininkontinens

Det finns många möjliga orsaker till urininkontinens:

• Din kost (både mat och dryck) och användningen av vissa mediciner kan stimulera urinblåsan
• Andra behandlingsbara medicinska tillstånd kan också orsaka inkontinens, inklusive urinvägsinfektioner och förstoppning
• Graviditet, förlossning och klimakteriet utgör alla potentiella orsaker till urininkontinens hos kvinnor
• Män kan uppleva urinläckage till följd av en förstorad prostata
• Skador eller sjukdomar som påverkar nervsystemet kan påverka signaler till urinblåsan, vilket leder till läckage av urin, dessa inkluderar ryggmärgsskador, multipel skleros, ryggmärgsbråck och Parkinsons sjukdom.
• Slutligen blir urininkontinens mer sannolikt med åldern

Behandling vid urininkontinens 

Om du ofta drabbas av urinläckage, oroa dig inte. Det finns många alternativa behandlingar tillgängliga för att hantera problemet.

Beroende på svårighetsgraden av din urininkontinens kan din vårdgivare föreslå något av följande alternativ:

• Livsstilsförändringar - oftast kring kost och motion
• Sjukgymnastik - bäckenbottenträning
• Tömningsteknik - till exempel blåsträning, bäckenbottenträning eller toaletträning
• Kateterisering - så att du kan välja när och var du tömmer urinblåsan
• Läkemedel - finns fler olika
• Kirurgi - även om detta är sällsynt eftersom många kan hantera sin inkontinens med kateterisering om orsaken beror på tömningsproblematik