RIK kräver en välinformerad och motiverad patient så att de når compliance och inte avbryter terapin, speciellt om de är under stress eller har någon annan sjukdom som de måste ta hänsyn till. Patienterna behöver vara väl motiverade och måste ha en viss nivå av fingerfärdighet.
Patienturval
Generellt kan man anta att om en patient kan skriva och äta själv, har de tillräcklig fingerfärdighet för att kunna kateterisera. Fysiska eller psykiska hinder som nedsatt syn och darrningar mm bör inte utesluta människor från att utföra RIK. De behöver kanske bara mer stöd och utbildning. Om en person inte själv kan utföra RIK, kan en partner eller vårdare få utbildning och utföra assisterad RIK. De flesta som börjar med RIK har inga problem med att hantera det. Om komplikation uppstår, t ex en UVI, kan det få någon patient att eventuellt vilja avbryta behandlingen.
Kvinnor kan ha svårare att hitta urinrörsmynningen och kan behöva mer stöd med att hitta en bra position samt ta hjälp av en spegel.
Det finns många hjälpmedel tillgängliga för att kunna utföra RIK självständigt, t.ex. handtag om man har nedsatt handfunktion samt viktigt med rätt utprovad produkt.
Patientutbildning
Utbildning och träning är avgörande för att patienten ska lyckas med att utföra Ren Intermittent Kateterisering. Många människor har begränsad kunskap om kroppsfunktionerna. För att säkerställa att patienten följer den rekommenderade behandlingen bör utbildningen fokusera på att öka patientens förståelse av kroppsfunktionerna och det medicinska skälet till att RIK behövs.
Utbildning till en patient som ska utföra RIK bör innefatta:
- Information om patientens blåsdysfunktion och varför RIK är ett bra behandlingsalternativ.
- Diskussion om anatomi och identifiering av urinrörets mynning
- RIK-teknik och lämplig position
- Hygienrutiner, tvätt av händer och underliv.
- Hantering av produkt samt hur patienten får sina hjälpmedel, förvaring och sopsortering.
- Engångskatetrar ska kasseras efter en användning
- Vissa produkter behöver förvaras torrt.
- Eventuella problem och lösningar
- Sexuella relationer
- Undvika förstoppning samt kostråd
- Resa med katetrar
- Hur beställer man nya produkter.
- Återbesök med uppföljning
Bedömning av egenvårdsförmågan:
- Allmän hälsostatus
- Kunskap om urinvägarna
- Förmåga att förstå informationen
- Motivation och emotionell förberedelse
- Platser att utföra RIK på
- Patientens förmåga att utföra RIK
- Överenskommelse
- Behov av psykologiskt stöd.
Bestämma frekvensen för kateteriseringen
Patienten måste förstå vikten av att hålla kateteriseringsvolymen låg, att ha god hygien och den regelbundenhet som kateteriseringen kräver. Ett sätt att åstadkomma detta är att förklara sambandet mellan UVI och volym/frekvens. Högt intravesikalt tryck ger minskad blodcirkulation i urinblåsans slemhinna vilket ökar risken för UVI. En urinblåsa som har utsatts för höga tryck kan öka risken för återkommande UVI och urininkontinens i framtiden.
Ultraljud eller kateterisering kan användas för att mäta resturin. När RIK startas, ska både mikterad urinvolym och tappad urinvolym mätas för att bestämma frekvensen för RIK. En miktionslista kan vara till hjälp
Om personen inte kan miktera något själv kommer det vanligtvis att behövas RIK 4 till 6 gånger dagligen för att säkerställa att urinblåsans urinvolym inte överstiger 400 ml. Det är viktigt att ha förståelse för sambandet mellan RIK och vätskeintag. Om personen till exempel har ett ökat vätskeintag är det viktigt att kateterisera oftare.
Frequency of catheterisation (EAUN 2013)