Urinblåsan är ett ihåligt organ som består av en muskel och är placerad i bäckenet, precis ovanför och bakom blygdbenet. Urinblåsan har två huvudsakliga funktioner: lagring och tömning av urin.
I ett samspel med sfinktern håller urinblåsan kontinens genom att fördröja och styra miktionen så att en människa i genomsnitt mikterar fyra till åtta gånger per dag med en blåsvolym på ungefär 200–400 ml.
Urin produceras i njurarna och transporteras med hjälp av urinledarna till urinblåsan.
Blåsan är ett elastiskt organ som kan öka sin volym så mycket att den kan rymma mellan 500 och 700 ml urin.
Miktionen är processen då urin utsöndras från urinblåsan.
Centrala nervsystemet styr urinblåsans funktion. De nervcentra som styr miktionen finns i ryggmärgen, hjärnstammen och cerebrala cortex.
Styrningen av miktionen är beroende av ett inlärt beteende under nervsystemets mognad.
Urinblåsans vägg består av detrusormuskeln, som utgörs av glatt muskelvävnad, och flera lager av slemhinneepitel.
Under miktion dras detrusormuskeln samman och urinrörets slutmuskler (sfinktrar) slappnar av så att urin kan att passera ut.
- A = Urinblåsa
- B = Urinledarmynning
- C = Urinrör
När urinblåsan töms leds urinen ut genom urinröret. Hos kvinnor är urinröret ganska kort, men hos män är urinröret längre och indelas i (prostatisk uretra, membranösa uretra och penila uretra).
Innervation
Urinblåsan styrs av det centrala nervsystemet. Den glatta muskulaturen styrs av de två olika delarna av det autonoma nervsystemet. Parasympatiska impulser stimulerar sammandragningen av detrusormuskeln. Sympatiska impulser stimulerar sammandragningen av urinrörets inre slutmuskel. Somatiska efferenta neuroner stimulerar sammandragningen av urinrörets yttre slutmuskel, som är en skelettmuskel.
Urinblåsans väggar tänjs ut när urinblåsan expanderar vid fyllning av urinblåsan. Detta känner urinblåsans afferenta neuroner av. Dessas sensoriska dendriter är placerade i urinblåsans vägg. Urinblåsans afferenta signaler leder till ryggmärgen och till olika områden i hjärnan som är ansvariga för att koordinera de efferenta signalerna till urinblåsan och urinröret.
| Funktion | Parasympatiska | Sympatiska | Somatiska efferenta |
|---|---|---|---|
| Lagring av urin (under bläsfyllnad) | Hämmar | Stimulerar | Stimulerar |
| Tömning av urin | Stimulerar | Hämmar | Hämmar |
De två olika funktionerna för urinblåsan
Urinblåsan har två huvudsakliga funktioner som beskrivs i tabellen ovan: lagring och tömning av urin. Under blåsfyllnad, är det parasympatiska nervsystemet hämmat. Sympatiska och somatiska nervsystemen är aktiverade, vilket leder till att urinrörets två slutmuskler dras ihop. Afferenta signaler från urinblåsan ger känsla av blåsfyllnad och en urinträngning uppstår. När det finns en lämplig tid och plats för miktion aktiveras det parasympatiska nervsysstemet vilket leder till att detrusormuskeln drar ihop sig. Samtidigt sker en koordinerad hämning av det sympatiska och somatiska nervsystemet, så urinrörets inre och yttre slutmuskler slappnar av.