Urinvägarna ansvarar för att reglera salt- och vätskebalansen, eliminera slaggprodukter, producera och utsöndra urin.
Vad består urinvägarna av och hur fungerar de?
Den normala återkommande funktionen att tömma och lagra urin kallas miktionscykeln. Den är indelad i en fyllnings- och tömningsfas. Detta sker genom en interaktion mellan nervsystemet och de nedre urinvägarna. Det är viktigt att alla delar i urinvägarna samarbetar för att miktionen ska fungera normalt. Urinvägarna består av njurar(A), urinledare(B), urinblåsa(C) och urinrör(D).
Varför är urinvägarna viktiga?
Förutom att filtrera och eliminera avfallsprodukter upprätthåller urinvägarna även kroppens elektrolytbalans mellan natrium, kalium och kalcium samt blodvolymen och blodtrycket.
Vilka funktioner har de olika delarna i urinvägarna?
Njurarna är stora, bönformade organ som finns i den bakre delen av buken, på vardera sidan om ryggraden. De avlägsnar avfallsprodukter genom att producera urin. De innehåller ett speciellt system med små nätverk av rör (nefroner) där ämnena kan filtreras. Njurarna reglerar mängden av vatten i kroppen, och en människa producerar ungefär 1,5 liter urin per dag.
Urinledarna transporterar urinen från njurarna till urinblåsan. De består av 25–30 cm långa rör med glatt muskulatur på insidan. Urinen förflyttas nedåt med hjälp av muskelvävnadens peristaltik. Urinledarna mynnar ut i urinblåsan, i trigonum området. En ventil förhindrar reflux av urin tillbaka till njurarna.
Urinblåsan är ett ihåligt organ där urin lagras. Den ligger i bäckenet ovanför och bakom bäckenbenet. Den elastiska och muskulösa blåsväggen kallas detrusor, som kan töjas ut så att den rymmer ca 500-700 ml urin. Insidan av urinblåsan är täckt med flera lager epitel (slemhinna). Slemhinnan veckar ihop sig när urinblåsan är tömd men sträcks ut när den fylls på. Det är normalt att miktera 4–8 gånger per dag och (0–1 gånger under natten), vanligtvis 200–400 ml varje gång.
Blåshalsen
Blåshalsen är ett område inuti blåsan, det triangulära området, där båda uretärerna mynnar och där finns också den inre urinrörsmynningen. Området förändras inte mycket i storlek när urinblåsan fylls. Området är mycket känsligt för uttänjning eftersom här finns ett stort antal sensoriska nervändar.
Inre slutmuskel
Ett band av detrusormuskeln sitter runt urinröret där det går in i urinblåsan och bildar det inre urinrörets slutmuskel.
Urinröret och den yttre slutmuskeln
Urinröret är röret som urinen passerar genom, från urinblåsan och ut ur kroppen. Kvinnors urinrör är cirka 3–5 cm långt och nästan rakt. Hos män är urinröret ungefär 20–27 cm långt och är S-format.
Urinröret är också ett organ i det manliga reproduktionssystemet eftersom spermierna passerar härigenom ut ur kroppen genom penis. En yttre slutmuskel finns i slutet av urinröret och har två viktiga funktioner. Den håller kvar urinen i urinblåsan, men relaxeras också så att urinblåsan ska kunna tömmas.
Vad är skillnaden mellan den inre och yttre slutmuskeln?
Den yttre slutmuskeln går att styra med viljan, till skillnad från den inre slutmuskeln. Den yttre slutmuskeln påverkas av det autonoma (ofrivilliga) nervsystemet.
- Urinblåsa
- Uretär
- Uretärmynningar
- Trigonum
- Urinrör
- Inre sfinkter (skelettmuskel)
- Yttre sfinkter (skelettmuskel)
- Detrusormuskel (lager av glatt muskulatur)